Irene Sangemark. Foto: Åke DahlqvistIrene Sangemark, uppvuxen i en revy-och sångarfamilj samt i en tid då revyer var ett måste i varje samhälle. ”Så det var klart att jag blev fast i revylivet som jag älskade och fortfarande älskar” berättade Irene.

På frågan: vad vill du bli när du blir stor? ”Filmstjärna i Hollywood” var alltid mitt svar. Och skulle jag få frågan idag, skulle svaret bli detsamma.

Revydirektör i Västerås, där hon och hennes man Olle har producerat 25 revyer med 400 nummer, är ingen dålig merit.

Nästan hela familjen Sangemark bjuder idag på underhållande underhållning, mamma, pappa och dotter är flitigt engagerade.

Vid Aktiva Seniorers senaste månadsmöte presenterade Irene, under en och en halv timme, sånger ur hennes rika repertoar. Irene visade sin förmåga att fånga publiken med sina berättelser och kupletter.

Irene Sangemark inledde uppflugen på ”karriärstegen” och sjöng ”Bara gubbar”.

Vet ni, man skall göra kupletter av vardagliga ting som” pippinetter” och kvinnobröst eller nyårslöften.

”Aros Majsan” en figur som hon gjort till åtskilliga revyer fick vi stifta bekantskap med.

Sickan Carlsson och Annalisa Ericson var hennes idoler. Det år då Annalisa Ericson fyllde 85 spelade Irene just henne i Västerås. En kväll satt hon där bland publiken, vilken glädje.

En gammal poesibok fick oss att minnas välkända små dikter, romantiska från flickor och mer tvära från pojkar.

1950-tals låtar, där vi Aktivs Seniorer fick sjunga med, blev en fin avslutning. Flera herrar blev rikligt charmade av Irene när hon sjöng ”Det finns raringar”.


Vilken trevlig eftermiddag! Bengt Rosberg tackade och vi applåderade.

Bengts smarta tipsfrågor delades ut vid kaffet och återigen två som tog full pott.

Dags för anmälningslistan till ”Julgröt med Lucia”, som också blir årets sista möte.