Annelie Hedvall

På tisdagseftermiddagen den 14 sept. 2010 samlades Aktiva Seniorer i Köping till sedvanligt månadsmöte på Forum. Vår vice ordförande Bo Olsson kunde hälsa välkomna till 23 medlemmar och Annelie Hedvall från kommunens turistbyrå. De flesta av medlemmarna trotsade regnet, och följde Annelie på en historisk vandring genom Köpings stadskärna.

Första anhalten blev vid Carl Milles staty av Carl Wilhelm Scheele och Annelie berättade medryckande om den store kemisten och apotekares liv här i Köping. Ute på Stora torget fick vi veta att ett äldre rådhus funnits framför det nuvarande och att Scheeles gamla apotek vid sidan av Rådhuset var en träkåk, som på 1880-talet behövde ersättas av ett nybygge. Dåvarande apotekaren kom i kontakt med en ung arkitekt vid namn Theodor Dahl. Och på så sätt knöt Annelie, trots tidsskillnaden, elegant ihop de två stora kulturpersonligheterna i vår stad.

Vi fick även veta att den stora branden i Köping 1889 började på tomten mellan nuvarande Klingas konditori och Hantverkshuset. Branden förstörde en stor del av Köpings centrum och gav Theodor Dahl chansen att ersätta de nerbrunna träkåkarna med stenhus. Utmed Östra Långgatan fick Annelie oss att höja blickarna och verkligen beundra Dahls husfasader, så tidstypiska för förra sekelskiftet.

Väl nere i Gamla stan, dit elden aldrig nådde, kunde vi känna historiens vingslag när vi gick på kullerstensgatan mellan lämningar från Medeltiden, Prostgården från 1600-talet och Pedagogien, Köpings första skolhus från 1840-talet.

Via Nyströmska gården, vår enda bevarade ågård, och det nybyggda promenadstråket utmed Köpingsån, tog vi oss ner till Vågtorget. Vid detta numera ganska oansenliga torg, vägdes det järn, som vintertid kördes ner från bruken i Hedströmsdalen. Järnet lades sedan in i ett 50-tal järnbodar runt torget innan det nästa sommar skeppades ut över Mälarens vatten.

Här vid Vågtorget avslutade Annelie vår vandring med att citera vad Carl Wilhelm Scheele sade när han erbjöds en professur i Holland. Scheele sade: ”Jag kan inte äta mig mer än mätt; om detta går för sig i Köping, behöver jag icke söka det annorstädes”.

Annelie avtackades så med en mycket varm applåd av tacksamma stadsvandrare.

Text: Bengt Rosberg, Foto: Kaj Svartström