På tisdagen den 13 oktober kom medlemmarna till ett vackert dukat bord i höstens varma färger.
Efter ett gott fika fick vi lyssna på författaren Anders Garpelin som skrivit boken: Bortvald som barn.
Boken bygger på författarens mors erfarenheter i 1920-30 talets Sverige.
Anders läste högt ur boken och tog oss med bakåt i tiden.
Huvudpersonen Karin fick växa upp hos sin mormor och morfar. Den stora frågan var om när och om Karin skulle få flytta hem till sina föräldrar.Detta skapade en stor otrygghet.Denna känsla av svek och utanförskap formade ett barns tillit och självkänsla.
Fortsättningen om Karin finns att läsa i boken:Sårbarhet och livskraft.
Nästa program att se fram emot blir ett besök till Västmanlands teater den 24 oktober.
Den 1 oktober anordnades årets ”Inspirationsdag för seniorer”. Mässan gick av stapeln på Mötesplats Tunadal. Mellan 9-12 fick besökarna ta del av erbjudanden, tips och idéer från många utställare.
Aktiva Seniorer hade ett bord dukat med program, block, pennor, godis och melonskivor. Några av föreningens medlemmar turades om att bemanna vår ”station”.
Eva och Maj Britt tog det första passet.
Sivert, Marianne och Gunilla löste av.
Lena och Irma tog ett pass. Programmen tog nästan slut så vi hoppas på många nya medlemmar.
Tisdagen den 29 september, samlades vi, en grupp Aktiva Seniorer på Tunadalsparkeringen för att samåka till Volvo. Vi hälsades välkomna av våra guider Emil, Gunnel och Stefan. I receptionen fick vi besöksbrickor med våra namn på. De som körde fick uppge bilens registreringsnummer.
Emil berättade engagerat om företaget och dess historia. Mycket kort sammanfattning:
1856 startar ingenjör Otto Gottfried Hallström Köpings Mekaniska Verkstad. 1927 grundas Volvo och KMV levererar växellådorna. Volvo behöver expandera och köper KMV 1942. 1964 har 1 miljon växellådor tillverkats i Köping. 2001 lanseras växellådan AMT, en ”game changer” för branschen. 2005 lanseras IPS-drevet för båtmotorer. Medarbetare från Köping får ta emot Volvos Teknikpris. 2013 får Köpingsfabriken ta emot Svenska Monteringspriset. 2017 invigs den sjätte härdugnen.
Säkerheten i fabriken är viktig. Innan vi fick gå ut på fabriksgolvet blev vi utrustade med besöksväst, skyddsskor, skyddsglasögon och ett headset så att vi kunde höra vad våra guider berättade under ”promenaden” i fabriken.
Vi började i T1 där den stora härdugnen, som har en temperatur på cirka 900˚, var dominerande. Två personer arbetar i skift dygnet runt. I T2, den hårda bearbetningen, härdas komponenterna. Robotar utför det mesta av arbetet som är ganska monotont. I T3 sker monteringen. Där var det fler människor som utförde arbetet. Man arbetar i tre skift. 670 växellådor om dagen monteras.
Vårt besök avslutades med en sammanfattning och frågestund. Det var ett mycket intressant och givande studiebesök. Det som slog mig var de enorma ytorna och hur rent och fräscht det var. Inget jäkt, buller eller slammer.
Ett stort tack till våra kunniga och engagerade guider.
I tisdags, den 8 september, samlades vi på Tunadalsparkeringen för samåkning till Karmansbo.
Vår guide, Ulla Eriksson, tog emot och bjöd in oss till Ida och Gustav Melins lägenhet, belägen i ”Långa raden”. Huset hade 13 smedlägenheter på ett rum och kök. Lägenheten var enkelt inredd och saknade alla moderna bekvämligheter såsom el, rinnande vatten och toalett. Bara smeder bodde i huset. De ansågs som lite ”förmer” än övriga som arbetade i smedjan. Smederna arbetade i 6-timmarsskift, 6 timmar arbete 6 timmar ledigt, från söndag kväll till lördag kväll. På söndagen gick man i kyrkan.
Smederna var klädda i långa vita smedskjortor i linne som skydd mot värmen och gnistorna. Arbetet var hårt, tungt och smutsigt. I veckorna sov Gustav i kökssoffan då man badade först på lördagen då arbetsveckan var slut.
Ensamstående smeder bodde i drängstugan där man sov flera i samma rum.
En smedhustrus arbetsdag var också fylld av göromål. Smederna hade rast varannan timme. Då skulle det serveras mat och kaffe. Hustrun hade ansvar för hushållet och barnen. Ofta var det ett tungt arbete. Smedskjortorna skulle tvättas, maten lagas, huset hållas rent, kläder tvättas och lagas, mattor och annat vävas, barnen fostras, med mera, med mera.
Smedens lön bestod av hyran, poletter som berättigade till mejeriprodukter såsom smör, grädde, söt mjölk och skummjölk plus lite pengar. Ida och Gustav hade två barn men ofta var familjerna betydligt större.
Efter Ullas intressanta visning och information om ”smedlivet” för drygt 100 år sedan blev vi visade till kolhuset. Där väntade kaffe och jättegoda räksmörgåsar. När hungern var stillad gick vi ner till smedjan.
Där väntade Tommy ”Tompa” Berglund på oss. Han gav oss en god inblick i arbetet i smedjan. Cirka 70 personer arbetade i smedjan, ungefär 35 stycken samtidigt. Arbetet var tungt, varmt och smutsigt. Ljudnivån var hög. Tompa, kunnig entusiast, guidade oss igenom tillverkningsprocessen av stångjärnet. På kolslädarna/kolryssarna fraktades det viktiga kolet som behövdes i lancashireugnarna. Kolet vaskades för att få bort föroreningar så att järnet skulle hålla god kvalitet. Tackjärnet hettades upp till ca 1200 grader för att rensa bort kol och göra järnet smidbart. När tillverkningen var som störst producerade man ca 5000 ton per år.
En del av de maskiner som användes vid tillverkningen har restaurerats. Vattenhjulet har rekonstruerats och mumblingshammaren är nästa renoveringsprojekt. Vår guide kryddade den ganska ”tekniska” informationen med anekdoter från olika tillfällen i brukets historia. Karmansbo bruks verksamhet finns dokumenterat från 1600-talet men går längre tillbaks än så. Smedjan var i drift till 1958.
Efter omfattande renoveringar invigdes herrgården och smedjan 1985 av dåvarande Volvochefen P G Gyllenhammar. 2013 utsågs smedjan till byggnadsminne. 2022 utsågs Karmansbo Bruksmiljö till Årets Arbetslivsmuseum. Hösten 2025 var TV 4:as ”Allt för Sverige” i Karmansbo och deltagarna fick då tillverka en ”karmansbonyckel”, en ölöppnare. Fungerade den fick de ölen.
Varje år, den första lördagen i juli, anordnas Järnets dag. Då drar man igång maskinerna och tänder ugnarna och besökarna får se se hur tillverkningen gick till.
Ett stort tack till våra kunniga och duktiga guider och fikaanvariga. Det var ett mycket intressant besök och personligen är jag sugen på att besöka Karmansbo den 3 juli 2027, på Järnets dag.
Vi inledde, som vi brukar göra, höstens aktiviteter med en god lunch. Denna gång på Terrassen i Folkets Hus.
Ordförande Eva Elmegård hälsade alla hjärtligt välkomna och passade också på att informera om att en aktivitet utgått ur programmet, Hagateaterns uppsättning av Vi betalar inte! Vi betalar inte! av DarioFo. Däremot kan man som medlem i en av pensionärsföreningarna själv boka det datum som passar bäst, till ett mycket förmånligt pris. Information finns på vår hemsida koping@aktivaseniorer.com.
Till förrätt bjöds vi på en fräsch sallad med mjukt bröd. Varmrätten bestod av ugnsbakad lax, dillpotatismos och vitvinssås med räkor samt kaffe och kaka som avslutning.
Efter ett långt sommaruppehåll, då man inte träffats, finns mycket att dryfta. Stämningen var god och ljudnivån ganska hög. Det känns bra att ”komma igång” igen.
Hagateatern har gått ut med ett fint erbjudandet till alla pensionärsorganisationer i KAK. Därför utgår denna aktivitet, den 6 september, ur Aktiva Seniorers program. Du kan istället själv anmäla dig till valfri dag.
Vi hoppas många nyttjar detta förmånliga erbjudande.
Föreställningar Lördag 5 september 16.00 Söndag 6 september 16.00 Måndag 7 september 18.00 Fredag 11 september 18.00 Tisdag 15 september 18.00
Bokning Biljetterna bokas via mail: info@hagateatern.com eller via telefon 073-5672438 (Maria Berggren). Det går bra att skicka sms eller ringa.
Biljetterna till ordinarie pris släpps i augusti och kommer att kunna bokas via Kulturbiljetter.se. De rabatterade biljetterna kan endast bokas via mall eller telefon. Vi rekommenderar att man bokar i tid eftersom detta erbjudande går ut till alla pensionärsorganisationer i KAK.
Varmt välkomna önskar gruppen genomproducentMariaBerggren.
Vi, Aktiva Seniorer i Köping, har nu möjlighet att starta ännu en grupp med vattengympare för våra medlemmar. En skön och skonsam träning för kroppen och väldigt kul.
Med Monica Norström som jätteduktig och inspirerande ledare.
I den skönt varma rehabbassängen på Köpings lasarett.
Måndagar 18.15 – 19.00.
Kostnad: 850 kronor för 15 tillfällen.
Start vecka 36, den 31 augusti, 2026.
Det behövs 15 anmälningar för att starta en ny grupp.
I tisdags, den 2 juni, samlades vi, en grupp Aktiva Seniorer på Tunadalsparkeringen där Leif från Götlunda buss hämtade upp oss.
Resan gick till Örebro där vårt första stopp var Svampen. I skybaren väntade en riklig lunchbuffé. Där fanns något för alla. Förrättsbuffé med olika sillar, sallader och naturligtvis svampsoppa med ett gott nybakat bröd. Därefter kunde vi välja mellan fisk, kyckling, fläskfilé, nötkött och vegetariskt. Efter kaffet gick vi ut och njöt av utsikten.
Mätta och belåtna åkte vi vidare till Karlslunds kulturreservat en bit utanför Örebro. Där tog vår kunniga guide, Jenny, emot. Hon guidade oss igenom herrgårdens historia och visade oss delar av trädgården och omgivningarna.
Det finns belägg för att området var bebott redan på vikingatiden. Bland annat har en völvastav, som användes av spåkvinnor (völvor), har upphittats vid utgrävningar.
Under slutet av 1500-talet var Karlslund en av tre kungsladugårdar, Västra kungsladugården, som försåg slottet i Örebro med ved och livsmedel. Karlslund ägdes av kronan fram till 1759 då det köptes av Gustaf Gunther. När sonen Christian tog över utökade han ägorna och lät bygga den nuvarande huvudbyggnaden.
1819 blev bröderna Carl och August Anckarsvärd nya ägare. På grund av ekonomiska bekymmer överlät Carl gården till brodern August. Han gjorde en del renoveringar. Man hade cirka 100 anställda.
1856 sålde August Karlslund till ett konsortium med flera delägare. Huvudbyggnaden hyrdes under en period ut till systrarna Zander som drev en flickpension för unga fruntimmer där flickorna utbildades i att bli ”goda societetsdamer”. Trädgården arrenderades ut till olika trädgårdsmästare.
1874 såldes Karlslunds herrgård till grosshandlare Dieden. Han och hustrun bodde där bara under sommaren. Vid faderns död, 1879, tog sonen Theodor över skötseln av herrgården. Han var driftig och tekniskt intresserad. Han utvecklade gården till ett mönsterjordbruk och lät bygga ett av Sveriges första turbindrivna vattenkraftverk. Korna på Karlslund fick elektriskt ljus före örebroarna.
1966 köpte Örebro kommun Karlslunds herrgård. Idag är det ett kulturreservat där kommunen förvaltar och vårdar området. På trädgårdsområdet finns kolonilotter. Man arbetar med att återställa köksträdgården som den var på 1700-talet.
De flesta av oss kände inte till Karlslund innan tisdagens resa. Det är ett stort, vackert område med möjlighet till många olika aktiviteter. Det är väl värt ett besök. På Örebros hemsida finns den information behövs för att planera en heldag på Karlslund.
Text och bild: Lena Hedberg
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Om du fortsätter att använda denna webbplats kommer vi att anta att du godkänner detta.
