Författare: Gull-Maj Sandberg

Trettiosju medlemmar i Aktiva Seniorer Köping gick upp mot Köpings kyrka, vi skulle få guidad visning av kyrkan. Det var en härlig vårdag med blommande krokus här och där, staplar av fällda träd, buskarna som var beskurna och fåglarna sjöng. Inne i kyrkan var det också vår, framme vid altartrappan stod en stor björk prydd med 150 st vackert målade ägg och gula påskfjädrar i toppen.

Samling vid Ljusbåten. Elvy Karlsten, vår guide, hälsade oss välkomna. Hon berättade om båtens tillblivelse från idé till utförande. Ljusbåten är det senaste tillskottet av kyrkans prydnader och är ljushållare för minnesljus. Ljusbåten står i kyrkans äldsta del från 1200 talet. Båten symboliserar Köping som betydande handelsplats och är en kopia av den typ båtar som seglade i Mälaren med varor och även till vidare omlastning för export. Elvy Karlsten berättade att traktens rikedom gjort kyrkan mäktig. En sägen säger att Karl Xl befallt att altargången skulle vara så bred att fyra soldater skulle kunna gå i bredd.

Tre epitafier vittnar om några personer som skänkt mycket till kyrkan. Det magnifika altarskåpet är troligen skänkt. Järn till att förstärka kyrkan blev skänkt av en gruvägaränka. Naturligtvis har innevånarna i staden också bidragit till kyrkan under alla år.

Altarskåpet byggt på 1500-talet har olika bilder. Det första när det är stängt visar S:t Olovs dop 1014 och prinsessan Ursula. Altarskåpets dörrar viks ut och här finner vi målningar av Korsnedtagningen och Gregorii mässa. Sankta Katarina samt Sankta Barbara. Skåpet kan öppnas än en gång och vid den tredje öppningen visar sig altarskåpet all sin glans, i guld, sniderier av Maria med Jesusbarnet, Sankt Olov och Sankta Ursula samt de tolv apostlarna. Två träskulpturer från 1400 talet är kyrkans äldsta prydnader de finns i Maria kapellet, till vänster om högaltaret.

{gallery}reportage/koping100413/bildspel1{/gallery}

Elvy Karlsten som varit kyrkvärd i tjugo år kan sin kyrka lät oss följa med in i sakristian. Här berättade hon med stor kunnighet om kyrksilvret och mässhakarna.

Bland porträtten av tidigare präster fanns något nytt, en tavla med namn på alla som haft uppdrag i kyrkan så långt tillbaka man kan minnas. Där bland kyrkvärdar stod Elvy Karlstens namn.

Applåder för en intressant visning av Köpings kyrka. Ordförande Britt Olsson överlämnade en blomstercheck till Elvy och en minnesskål till hennes medhjälpare.

Vi lämnade vår vackra kyrka. Åter ute i solen gick vi till vår föreningslokal för vidare samkväm och information om nästa evenemang.

{gallery}reportage/koping100413/bildspel2{/gallery}

Foto: Kaj Svartström

En bildningsresa, sammanfattade vice ordförande Bo Olsson, när resan var slut.
Visst var det rätt, vi har fått färdats i nutid och dåtid och långt, ända till ”Peking”. Norrköping kallas ibland för Peking. Peking betyder den Norra staden.

Bussresan gick således till Norrköping, första stoppet var vid Sveriges Television. Biträdande redaktionschefen Hans Zetterberg berättade med vemod att idag sänds enbart lokala sändningar från Norrköping. De bevakar Södermanland, Östergötland och Gotland och ger morgon och eftermiddagssändningar om 15 minuter. De tidigare så populära Café Norrköping och Fråga Doktorn har flyttats till Umeå och andra program till Stockholm. Dessa strukturförändringar har gjort att personalen minskat med 75 %. Vi 37 Aktiva Seniorer fick komma in i studion och bekanta oss med all teknisk utrustning och ställa våra frågor. Att de allt mer populära public service sändningarna har ökat är något man kan bevisa. Ett stort antal boxar har tilldelats TV-tittare som representerar oss alla i ålder och social status. Personerna registrerar sig varje gång de sätter sig framför sin TV och knappar in vilken kanal de väljer. Statistik finns också på TV tittande i datorer. Varje dag ges en rapport över TV-tittandet i Sverige.
{besps}bildspel/norrkoping09/svt{/besps}
TV måste göras med största tidspress. Alla inslag måste klippas ned för att allt skall få plats på de tilldelade 15 minuterna. Redaktionschefen är alltid ansvarig för sändningen innehåll.
Mitt arbete ger mig glädje varje dag, alltid spännande och roligt, slutade Hans Zetterberg.

I vår buss väntade nu Norrköpings kommuns guide Åsa Birgersson. Hon berättade fängslande om den 8:e största staden i Sverige med anor från 1300- talet, då staden hade många kvarnar och fint laxfiske. Ylleväverier växte fram. Carl XIV Johan såg möjligheterna i Norrköping och startade ett gevärsfaktori vid Motalaström. Här fanns kraft att hämta, strömmen har en fallhöjd på 18 meter. Louis de Geer hade tidigare startade textiltillverkning och pappersbruk på samma plats, idag kallat Industriområdet. Här är idag flera lokaler för högskolan samt konserthall, konserthus och museer. Pappersbruket Holmen AB är sedan länge förlagt till andra sidan av Bråviken.
Kaktusgruppen vid Carl Johans park hade fortfarande sommarens glans med flera hundra kaktusar. Kaktusgruppen 2009 uppmärksammar 400-årsjubileet för HOLMEN. Här berättade guiden om stadens betydande byggnader. På rådhustornets topp står en staty i guld av S:t Olov, skyddshelgon inte bara för Köping utan även här i Norrköping, i folkmun kallad ”Gull Olle”.
Natten den 28 sept. 1994 förliste fartyget M/S Estonia i Östersjön på färd mellan Tallinn och Stockholm. Innan vi lämnade Carl Johans park stannade vi till vid platsen som tillägnas minnet av de omkomna, bl.a. 61 personer från Norrköping, Finspång, Linköping och Söderköping.
{gallery}bildspel/norrkoping09/norrkoping{/gallery}
Norrköpings lindalléer är berömda, den norra är 3 km lång, längst i Europa. Lindarna får inte huggas ner utan att ett nytt sätts i dess ställe och varje lind har sitt ID-nummer.
Att Norrköping vårdar sina gamla byggnader såg vi tydligt när vi gick genom Industristadens gamla industri byggnader, stora och höga som t.ex. ”Strykjärnet”, ”Strykbrädan.”  Bussen tog oss vidare till ”Röda Staden”, där gamla järnvägsarbetarvillor från 1900-talets början räddats från att ersättas av modernare byggnader. Det gamla vattentornet har byggts om till populära studentlägenheter.
I ”Strykjärnet” visas två permanentutställningar, EWK:s teckningar och ”Arbetets museum”.
Efter en god lunch i samma byggnad fick vi guidning om arbetets villkor under epoken 1930-1980. En pedagogisk och tänkvärd skildring om hur människan har påverkats av olika arbetsställningar och miljö. Ett löpande band med vardagsföremål från den perioden gjorde oss glada då mycket var bekant för oss. Utställningen hade invigts av en gammal dam som varit anställd i just dessa lokaler, då som rullerska vid en vävmaskin.

Nu väntade bussen till nästa mål, Godegårds Porslinsmuseum. På gården har järn framställts sedan urminnes tid ur myrmalm. Louis de Geer, kallad den svenska industrialismens fader, tog hit järnyrkeskunniga valloner, byggde upp stångjärnshammare och masugn, därmed fick järntillverkningen fart. Spik blev sedan en betydande produkt. Johan Abraham Grill, som tjänat stora pengar som delägare av Ostindiska kompaniet, önskade sig en ståndsmässig gård. Han köpte Godegård 1775 och byggde flera hus som än i dag är i gott skick då hela gården är förklarat som byggnadsminne. Porslinsmuseet är inrymt i två av husen. Vår guide berättade kunnigt om Ostindiska kompaniets färder från Göteborg till Cadiz vidare runt Afrika mot Kanton och hem igen, en resa på två år. Familjen Grill hade mycket porslin i sitt hem vilket har bevarats och nu påbyggts och blivit en enastående samling av porslin från 1700 talet till nutid.
{gallery}bildspel/norrkoping09/godegard{/gallery}
Besöket på Godegårds Säteri avslutades med ett besök i köksflygeln med sina 2 våningar och som är alltigenom original från 1700-talet. Här ser man den verklighet som gällde i kök, handkammare, vävkammare, pigrum och husmamsellens rum.
{gallery}bildspel/norrkoping09/godegard/koket{/gallery}
Efter en värmande kopp kaffe och bulle gick resan hem igen.

Programkommittén fick applåder för en alltigenom givande dag, en bildningsresa i dåtid och nutid.