Vid Aktiva Seniorers möte den 28 februari hade vi besök av dr Niklas Karlsson, Örebro. Han höll ett föredrag med rubriken ”Det åldrande ögat”. Karlsson är läkare på ögonkliniken i Örebro och har en hobby, han spelar flöjt, från den allra minsta till den största.
Men nu gällde det ögat. Vi fick följa ljusets väg in i ögat. Hur vi gärna kisar med ögonlocken mot starkt ljus, vidare mot hornhinnan (gör bilden skarp), regnbågshinnan reglerar pupillen, hur mycket ljus som skall in i ögat. Näthinnan, dit ljuset/bilden når, finns syncellerna som ger signaler till synnerven i bakhuvudet. Vi ser.
Mötet öppnades av ordförande Bengt Rosberg och hälsade 48 medlemmar välkomna. En parentation hölls för medlemmar som avlidit under året. Makarna Hesselgrens stämningsfulla sång och piano- framförande inramade inledningen.
Föredragningslistan godkändes.
En röstlängd upprättades.
Till ordförande för årsmötet valdes sittande ordförande, Bengt Rosberg.
Till sekreterare för årsmötet valdes sittande sekreterare, Gull-Maj Sandberg.
Till justerare för årsmötet och tillika rösträknare valdes: Ann Marie Lundin och Jan Lundin.
Tjugoåtta Aktiva Seniorer samåkte från Tunadalsparkeringen med målet Hembygdsföreningens lokal i Kungsör, där Knut Barr tog emot. Vi samlades runt den vackert uppbyggda miniatyren av Kungsgården, som den såg ut på Karl den XI:s tid. Knut Barr, som kan mycket om sin hembygd, kan speciellt mycket om just Kungsgården. Redan på 1300 talet var gården anlagd och det bördiga landskapet gynnsamt för hästavel.
Gustav Vasa som snart efter sitt tillträde som regent, såg sig om i riket efter bra gårdar. Han tog sig Kungsörs gården, då det här också fanns goda kommunikationer, vattenvägar Arboga, Västerås och Stockholm. Landsvägar i alla riktningar. Men kanske allra viktigaste den rika tillgången på foder. Gården blev en kungsgård och därmed stora investeringar i ladugårdar och på själva Kungsgården kök och personalbyggnader, byggnader för hovet, en kyrka med klocktorn och fatabur. Gustav Vasa planerade dessutom en slottsliknande byggnad, men det blev bara källaren som blev byggd. I dag festlokalen ”Vasa källaren”.
Till Aktiva Seniorer Köpings årsmöte i Forum den 10 februari kom 45 medlemmar och med famnen full med visor och dikter kom Lina Adolphson. Forums vita piano hade rullats fram och Lina godkände stämningen på pianot. Hon bjöd oss på en omväxlande repertoar, där våren och kärleken stod i centrum. Dikterna var tänkvärda och roliga som ”Grävlingen”, ”Vi tar så mycket för givet” och ”Se tillbaka, vedhög”. Sångerna så vackra, en var ”Följ mig bortåt vägen”. Tack Lina för ditt trevliga program.
Kaffe och semlor stod uppdukat, så vi lät oss väl smaka.
Ordförande Bengt Rosberg öppnade årsmötet med att först hålla en stunds stillhet, då han tände minnesljuset för de medlemmar som gått ur tiden under 2014, och läste en dikt som rundade av minnesstunden.
Med en len och vårlig soppa bjöd Aktiva Seniorer sina medlemmar till upptaktsmötet den 13 januari 2015. Många hade trots svår halka kommit till vårt möte.
Bengt Rosberg, ordförande, hälsade oss välkomna och speciellt Loella Grahn som skulle sjunga för oss.
”Alltid roligt att sätta igång igen efter alla helger och vårt vårprogram, som just har skickats ut, bjuder på bra och omväxlande program” fortsatte Bengt glatt.
Den goda sparrissoppan var gjord av ”Matmäster” och saftig wienerkaka till kaffet hade Bivur bakat. Vi blev serverade vid sittande bord av kaffe kommittén och arrangörerna Ulf och Ingegärd.
Anmälningslistan till jullunchen växte sig snart full och 57 medlemmar samlades i entrén till Forum. Paret Birgitta och Ulf Olsson tog emot och bjöd på glögg och pepparkaka.
Ulla Andersson som sett till att julbordet dukats upp med skinka och gröt och tillbehör, bjöd oss till bords.
Det var Ullas sista julbord, då hon slutar sitt uppdrag som ansvarig i kaffekommittén i och med årsmötet.
Stefan Hedlund, brandman och insatsledare vid Köpings Räddningstjänst, gav oss en inblick i hur lätt brandolyckor och fallolyckor kan drabba oss och hur Västra Mälardalens Räddningstjänst är organiserad och hur Arboga-Kungsör-Kolsva-Köpings-räddningstjänster samarbetar vid olyckor.
Han redogjorde också hur snabbt utryckning sker efter ett inkommit larm till 112.
90 sekunder efter det att det ringer hos räddningstjänsten är de på väg.
Viktigt är att man uppger rätt adress eller plats dit de skall åka.
Fyrtio Aktiva Seniorer hade stora förväntningar på dagens program och förväntningarna uppfylldes med råge.
Anders EklundFörst ut var ambulanssjuksköterskan Anders Eklund med att förklara hur en hjärtstarter (defibrillator) fungerar. Det är mycket bråttom när en person får hjärtstopp, efter 4 minuter inträffar skador på hjärnan som då inte får syresatt blod. Se till att luftgångarna är fria, larma 112, börja trycka (kompressioner) 30 gånger över bröstkorgen, 2 inblåsningar i munnen. Om och om igen. Sätt igång ”Hjärtstartern”, tydliga instruktioner hörs och gör som rösten säger. Ambulans tar sen över.
Vi fick pröva på dockor hur man trycker, vilket är ganska jobbigt. Tryck ner bröstkorgen 5-7 cm med handloven och den andra handen ovanpå och med raka armar, tryck mellan bröstvårtorna 30 gånger. Revben kan brytas, men viktigare att få igång hjärtat.
Hjärtstopp kan man få av hårda slag eller vid bilolyckor. Hjärtstopp kan vara en följd av hjärtinfarkt eller annan sjukdom.
{gallery}manadsmoten/141111/bildspel/{/gallery}
Elchocken som hjärtstarterns anod-/katodplattor ger skall placeras snett över hjärtat, under hjärtat och under höger axel på bar rengjord kropp. Tapen som skyddar plattorna tas bort och fästes på kroppen. Viktigast av allt är att man genast börjar trycka, 30 tryck sen 2 inblåsningar osv., slutade Anders som sedan packade sina dockor och återvände till sitt arbete på ambulanserna. Tack från oss alla som fått något att tänka på.
Tillsammans med IOGT-Forum äger Aktiva Seniorer hjärtstartern som finns i foajén i Forum.
Kaffe och munkar så gott. Ordförande Bengt Rosberg hade uppmärksammat det allra senaste händelserna i sina frågor. Idag var det Ingegärd Forsström som fick vinnarapplåderna.
Hasse JanssonAtt Carl von Linné gjorde sig beröm med att systematisera växter vet vi alla. Att han även var stor inom mineraler, fiskar och fåglar vet vi kanske inte så mycket. Det vet däremot Hasse Jansson som tagit Linnés forskning till sitt hjärta. Att Carl von Linné är ett stort namn i England fick vi veta, större än Charles Darwin, om man får bedöma hur deras porträtt är hängda i Royal Academy of Arts i London.
Hasse Janssons forskning på Linné, ger en bild av att på den tiden fanns inte mycket att ha som grund, då ingen tidigare forskning fanns att tillgå. En kollega till Linné, Peter Artedi hade tidigare än Linné formulerat en fisksystematik, som Linné sedan övertog.
Triptyk av Carl Johan Lindholm. Foto: Roy CasséI Köpings museums foajé möttes vi av museichef Roy Cassé. Vi skulle få bekanta oss med Carl Johan Lindholms tavlor och fynden från en ryttargrav och se en film.
I triptyk, stora tavlor med luckor som på ett altarskåp, har Carl Johan Lindholm med material från skogen lyckats skapa konst. Detektivarbetet i kyrkoböcker har gett en bild av hur han levde. Ett kringfarande liv som dräng här och där. Född i Närke, fattig hela livet, bott i Stockholm och Visby och slutade sina dagar här i Köping, 1861-1918.
Det finns sju tavlor på museet. De flesta med ståtliga motiv, kyrkor och slott samt konungar och drottningar. Byggnaderna och de kungliga är lätt att känna igen.
Tavlorna kom till Köpings museum 1926 och har under åren magasinerats mer eller mindre bra. Trots vissa skador är tavlorna fantastiska, hur lyckades han?
Varför han kallats ”Nibblesbacketoken” är en fråga. Var han för bra?
Akaciaträd. Fotograf Gunnar BemertOm Östafrikas djur och natur kåserade Gunnar Bemert för Aktiva Seniorer den 14 oktober 2014 under rubriken ”Safari Nzuri” som på swahili betyder ”en fantastisk resa”. Med sin kamera, ofta från en terränggående bil, har han fångat de fem stora, ”The Big Five”. Strålande bilder ibland med ljud. Bemert hade mycket att berätta om alla djuren från flodhästar till savannkungsfiskaren.
Bildserien började med en orangefärgad himmel i soluppgången och slutade med mörkröd solnedgång. Däremellan fick vi uppleva naturen, så omväxlande man kan önska. Kenyas högsta berg ständigt snöklädd och tropiska skogar vid ekvatorn.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Om du fortsätter att använda denna webbplats kommer vi att anta att du godkänner detta.
