Aktiva Seniorer Köping i västerled

Alfred Nobel i sitt laboratorium som vaxdocka och som utklädd guide. Foto C-H Östergren

Hur kom Nobelprisen till och vem var människan bakom den stora donationen? Utförliga besked fick Aktiva Seniorer Köping vid ett besök på Nobelmuseet i Karlskoga den 18 maj 2010.

Alfred Nobel i sitt laboratorium som vaxdocka och som utklädd guide. Foto C-H ÖstergrenI ett förstklassigt skådespeleri framträdde Alfred Nobel i egen person och berättade om sin levnadsbana och vad som hände efter hans död den 10 december 1896.

Alfred ville som ung bli författare, men gick i stället i faderns fotspår som uppfinnare och entreprenör. Han kom att arbeta med nitroglycerin, ett ämne som har hög sprängkraft men kan explodera oavsiktligt av skakningar eller uppvärmning. Alfred provade att blanda nitroglycerin med olika ämnen, vilket ledde till uppfinningen av dynamiten, som tål all rimlig hantering och genom antändning med stubintråd och tändhatt gör sprängning säker och kontrollerbar.

Uppfinningen fyllde ett behov i en tid med stor tillväxt av gruvbrytning och vägbyggen.

Nobels sprängämnen blev en kommersiell framgång och fabriker och agenturer etablerades över hela världen.Björkborns vackra herrgård. Foto C-H ÖstergrenMot slutet av sitt liv arbetade Alfred med utveckling av krut för militärt bruk. För detta behövde han tillgång till artilleripjäser och ett skjutområde. Hans två bostadsorter Paris och San Remo i Italien saknade möjligheter, varför han 1893 köpte Bofors kanonverkstad, flyttade sin forskning till Karlskoga och bosatte sig på Björkborns herrgård.

Alfred Nobel avlider tre år senare i San Remo. Kvarlåtenskapen uppgick till över 33 miljoner kronor, en miljardförmögenhet i dagens penningvärde. Strax uppstår frågan om i vilket land hans testamente skall göras lagligt, vilket kan vara av betydelse för tolkningen.

I Paris har Nobel bott i sjutton år, i Sverige endast i tre. Frågan avgörs av en fransk domstol, som åberopar en regel att en man är bosatt där hans hästar finns. På Björkborn råkar finnas tre hästar som Nobel fått som gåva från Ryssland och därmed förklarar den franska rätten att Alfred Nobel vid sin död var bosatt i Sverige. Det blir därmed tingsrätten i Karlskoga som stadfäster testamentet.

Alfred Nobel var aldrig gift och efterlämnade inga bröstarvingar. Genom personliga legat får hans närmaste släktingar och andra närstående endast en mindre del av arvet.

Överraskningen är den stora prisdonationen. Reaktionerna på testamentet är övervägande positiva, men tveksamma röster hörs. Svenska Akademin, Karolinska Institutet och Vetenskapsakademin dröjer något år innan de åtar sig uppgiften att utse pristagare. Den blivande fredspristagaren Hjalmar Branting är kritisk till att priset kan ges till en enskild person och kungen Oscar II anser det ”ofosterländskt” att även utlänningar kan belönas.

Den unge kemisten Ragnar Sohlman, av Nobel förordnad som exekutor, låter sig dock inte påverkas utan ser till att bestämmelserna i testamentet följs till punkt och pricka.

1901 kan priserna utdelas för första gången.

Detta och mycket mer lär guiden ut när man vandrar i Björkborns herrgård, Alfred Nobels sista hem, och i hans laboratorium, som bevarats i originalskick.

Aktiva Seniorer besökte även den i Degerfors liggande geologiska sevärdheten ”Sveafallen”. Namnet kommer från en äldre teori att den gigantiska älv, kallad Svea älv, som var avlopp för innanhavet öster om Skandinavien efter istiden, bildat ett vattenfall här. I dag tror man att älven tagit en annan väg och att bergsformationerna här har påverkats av isälvar under avsmältningen. Här finns även mängder av s.k. jättegrytor, brunnar i berget som formats av en sten som av det strömmande vattnet hållits i rotation och nött djupa hål. Dessa stenar ligger kvar i sina hål.

Stället är ett bra besöksmål med en liten hantverksby och bra informationstavlor.

Algbeväxt jättegrytaAktiva seniorer på väg

Resan avslutades med kaffe på ”Svampen” i Örebro. Härifrån har man en magnifik utsikt över det omgivande landskapet.

Resa i Bergslagen den 27 april 2010

Bernshammars herrgård

Tjugosju medlemmar från Aktiva Seniorer Köping besökte Bernshammars herrgård, Rysstenen och Galleri Astley och allt hann vi med på en eftermiddag.

Bernshammars herrgård

Rysstenen

Galleri Astley

Nils Gardell tog emot vid som han sa ”den ena av Bernshammar herrgårds två framsidor”. Här har man den perfekta vyn över engelska parken som planerades vid slutet av 1700-talet. Här ser vi de två stora gula träurnorna och stenbron som fond. Det var tänkt en gång att föra in vatten från bakomliggande sjö och fylla upp till en vattenspegel. Men nivåerna var inte de rätta så det blev en öppen gräsyta och framför bron byggdes istället en kuliss som ett vattenfall. Vi passerade det roliga vattentornet som gav rinnande vatten till köket. Herr Gardell berättade sedan vid den andra framsidan, där huvudentrén låg, att det i Skinnskattebergs området finns flest herrgårdar i Sverige. Järnhanteringen och god tillgång till vattenkraft har gett goda vinster. Herrgården började byggas 1787, träbyggnad med reveterade tegelplattor. Han bjöd oss in och vi fick se mycket vackra väggmålningar och övrig inredning. Väggmålningarna har varit övermålade eller täckta men har återfått sin forna glans efter restaurering. Vi gick från rum till rum och till sist paradsängkammaren med marmorliknande pelare och Sergels staty ”Venus med den vackra baken”. De kinesiska småtavlorna i jungfrukammaren skall vi inte glömma. Vi tackade herr Gardell för en trevlig inblick i hans och familjens hem, Bernshammars herrgård.

{gallery}reportage/bergslagen100427/bildspel2{/gallery}

Vi åkte vidare till ”Rysstenen”, en minnessten med en inhuggen hammare och skära i en stjärna samt inskriptionen CCCP (Det gamla Sovjet) 1944, och där i skogen tog Yngve Gunnarsson emot oss. Han berättade om de ryska fångar som tyskarna tagit under andra världskriget för att sedan föras till Norge. Många rymde och kom till Skinnskattebergslägret i Krampen, ett uppsamlingsläger för ryska soldater som flytt från kriget. De arbetade i skogen, byggde den s.k. Ryssvägen mellan Karmansbo och Krampen och på fritiden fria att umgås med ortsbefolkningen. Ryssarna kommenderades hem till Sovjet och fick ett hemskt mottagande.

{gallery}reportage/bergslagen100427/bildspel3{/gallery}

Gunnarsson har själv frilagt stenen med en inskription gjord av de ryska fångarna. Han har lyckats göra platsen så bemärkt att här har två landshövdingar, en biskop, politiker och ryska ambassadören talat till fångarnas minne. I år den 7 maj firas 65-års dagen av freden efter andra världskriget och då väntas en delegation från ryska ambassaden till ”Rysstenen”. Vi tackade Gunnarsson för hans fascinerande berättelse och överlämnade en blomstercheck.

Nästa mål var Galleri Astley i Uttersberg. Kaffedoften var oemotståndlig, det smakade så gott. På övervåningen i magasinet berättade Hans Nyhlén om hur hans far tog och fick kontakt med Ernst Neizvestny som då bodde i Moskva och arbetade med sin konst utan regimens gillande.

Hans NyhlénRaoul Wallenberg, MemorialProfetenAthenas födelse

Neizvestny hade som ung sökt till militärtjänstgöring efter att hans vän dött i striden. Efter hård tjänstgörning som fallskärmshoppare, skadades han av en kula genom kroppen. Återfick livet trots att läkarna gett upp och dödförklarat honom. Tillfrisknade och blev antagen till konstakademin i Moskva och vid en vernissage fick han förklara sin konst för Chrusjtjov som ogillade hans konst. Men när Chrusjtjov dog, var hans sista vilja, att få sin gravsten gjord av Ernest Neizvestny.

När Astley skulle öppna sitt galleri i Uttersberg frågade han Neizvestny om han ville vara den första utställaren. Så blev det och de blev vänner för livet.

Neizvestny är idag 85 år och lever i New York och är fortfarande aktiv konstnär.

Hans statyer har kraftiga muskler vilket han har förklarat med att de symboliserar människans inre kraft.

Hans mest kända verk är ”Livets träd”, finns i Moskva och är 14 meter högt och innehåller 800 småskulpturer.

Stort tack för en fantastisk föreläsning.

Programkommittén har återigen lyckats med ett berikande program.

Foto: Kaj Svartström

Köpings kyrka – Elvy Karlsten guidade den 13/4-2010

Ljusbåt, Köpings kyrkaTrettiosju medlemmar i Aktiva Seniorer Köping gick upp mot Köpings kyrka, vi skulle få guidad visning av kyrkan. Det var en härlig vårdag med blommande krokus här och där, staplar av fällda träd, buskarna som var beskurna och fåglarna sjöng. Inne i kyrkan var det också vår, framme vid altartrappan stod en stor björk prydd med 150 st vackert målade ägg och gula påskfjädrar i toppen.

Samling vid Ljusbåten. Elvy Karlsten, vår guide, hälsade oss välkomna. Hon berättade om båtens tillblivelse från idé till utförande. Ljusbåten är det senaste tillskottet av kyrkans prydnader och är ljushållare för minnesljus. Ljusbåten står i kyrkans äldsta del från 1200 talet. Båten symboliserar Köping som betydande handelsplats och är en kopia av den typ båtar som seglade i Mälaren med varor och även till vidare omlastning för export. Elvy Karlsten berättade att traktens rikedom gjort kyrkan mäktig. En sägen säger att Karl Xl befallt att altargången skulle vara så bred att fyra soldater skulle kunna gå i bredd.

Tre epitafier vittnar om några personer som skänkt mycket till kyrkan. Det magnifika altarskåpet är troligen skänkt. Järn till att förstärka kyrkan blev skänkt av en gruvägaränka. Naturligtvis har innevånarna i staden också bidragit till kyrkan under alla år.

EpitafiumAltarskåpet byggt på 1500-talet har olika bilder. Det första när det är stängt visar S:t Olovs dop 1014 och prinsessan Ursula. Altarskåpets dörrar viks ut och här finner vi målningar av Korsnedtagningen och Gregorii mässa. Sankta Katarina samt Sankta Barbara. Skåpet kan öppnas än en gång och vid den tredje öppningen visar sig altarskåpet all sin glans, i guld, sniderier av Maria med Jesusbarnet, Sankt Olov och Sankta Ursula samt de tolv apostlarna. Två träskulpturer från 1400 talet är kyrkans äldsta prydnader de finns i Maria kapellet, till vänster om högaltaret.

{gallery}reportage/koping100413/bildspel1{/gallery}

Elvy Karlsten som varit kyrkvärd i tjugo år kan sin kyrka lät oss följa med in i sakristian. Här berättade hon med stor kunnighet om kyrksilvret och mässhakarna.

Bland porträtten av tidigare präster fanns något nytt, en tavla med namn på alla som haft uppdrag i kyrkan så långt tillbaka man kan minnas. Där bland kyrkvärdar stod Elvy Karlstens namn.

Elvy Karlsten och Britt OlssonApplåder för en intressant visning av Köpings kyrka. Ordförande Britt Olsson överlämnade en blomstercheck till Elvy och en minnesskål till hennes medhjälpare.

Vi lämnade vår vackra kyrka. Åter ute i solen gick vi till vår föreningslokal för vidare samkväm och information om nästa evenemang.

 

{gallery}reportage/koping100413/bildspel2{/gallery}

Foto: Kaj Svartström

Aktiva Seniorer Köping på studiebesök hos Car-O-Liner, Kungsör, den 3 nov. 2009

I ambitionen att lära känna traktens näringsliv hade turen nu kommit till Car-O-Liner. Kunskapen om företaget var före besöket dålig, men nu är den besökande gruppen välinformerad. Som meddelats i pressen är företaget i färd med att flytta en del av verksamheten, men än så länge kan besökare få en samlad bild av verksamheten. 

Car-O-Liner ingår tillsammans med JOSAM i det norskägda Alignment Systems AB.

Företagen tillverkar utrustning för reparation av kollisionsskadade bilar och det är ett helt system man säljer. JOSAM tar hand om tyngre fordon som lastbilar och bussar.

Läs Mer

Aktiva Seniorer Köping besökte Norrköping 29 sept. 2009

En bildningsresa, sammanfattade vice ordförande Bo Olsson, när resan var slut.
Visst var det rätt, vi har fått färdats i nutid och dåtid och långt, ända till ”Peking”. Norrköping kallas ibland för Peking. Peking betyder den Norra staden.

Bussresan gick således till Norrköping, första stoppet var vid Sveriges Television. Biträdande redaktionschefen Hans Zetterberg berättade med vemod att idag sänds enbart lokala sändningar från Norrköping. De bevakar Södermanland, Östergötland och Gotland och ger morgon och eftermiddagssändningar om 15 minuter. De tidigare så populära Café Norrköping och Fråga Doktorn har flyttats till Umeå och andra program till Stockholm. Dessa strukturförändringar har gjort att personalen minskat med 75 %. Vi 37 Aktiva Seniorer fick komma in i studion och bekanta oss med all teknisk utrustning och ställa våra frågor. Att de allt mer populära public service sändningarna har ökat är något man kan bevisa. Ett stort antal boxar har tilldelats TV-tittare som representerar oss alla i ålder och social status. Personerna registrerar sig varje gång de sätter sig framför sin TV och knappar in vilken kanal de väljer. Statistik finns också på TV tittande i datorer. Varje dag ges en rapport över TV-tittandet i Sverige.
{besps}bildspel/norrkoping09/svt{/besps}
TV måste göras med största tidspress. Alla inslag måste klippas ned för att allt skall få plats på de tilldelade 15 minuterna. Redaktionschefen är alltid ansvarig för sändningen innehåll.
Mitt arbete ger mig glädje varje dag, alltid spännande och roligt, slutade Hans Zetterberg.

I vår buss väntade nu Norrköpings kommuns guide Åsa Birgersson. Hon berättade fängslande om den 8:e största staden i Sverige med anor från 1300- talet, då staden hade många kvarnar och fint laxfiske. Ylleväverier växte fram. Carl XIV Johan såg möjligheterna i Norrköping och startade ett gevärsfaktori vid Motalaström. Här fanns kraft att hämta, strömmen har en fallhöjd på 18 meter. Louis de Geer hade tidigare startade textiltillverkning och pappersbruk på samma plats, idag kallat Industriområdet. Här är idag flera lokaler för högskolan samt konserthall, konserthus och museer. Pappersbruket Holmen AB är sedan länge förlagt till andra sidan av Bråviken.
Kaktusgruppen vid Carl Johans park hade fortfarande sommarens glans med flera hundra kaktusar. Kaktusgruppen 2009 uppmärksammar 400-årsjubileet för HOLMEN. Här berättade guiden om stadens betydande byggnader. På rådhustornets topp står en staty i guld av S:t Olov, skyddshelgon inte bara för Köping utan även här i Norrköping, i folkmun kallad ”Gull Olle”.
Natten den 28 sept. 1994 förliste fartyget M/S Estonia i Östersjön på färd mellan Tallinn och Stockholm. Innan vi lämnade Carl Johans park stannade vi till vid platsen som tillägnas minnet av de omkomna, bl.a. 61 personer från Norrköping, Finspång, Linköping och Söderköping.
{gallery}bildspel/norrkoping09/norrkoping{/gallery}
Norrköpings lindalléer är berömda, den norra är 3 km lång, längst i Europa. Lindarna får inte huggas ner utan att ett nytt sätts i dess ställe och varje lind har sitt ID-nummer.
Att Norrköping vårdar sina gamla byggnader såg vi tydligt när vi gick genom Industristadens gamla industri byggnader, stora och höga som t.ex. ”Strykjärnet”, ”Strykbrädan.”  Bussen tog oss vidare till ”Röda Staden”, där gamla järnvägsarbetarvillor från 1900-talets början räddats från att ersättas av modernare byggnader. Det gamla vattentornet har byggts om till populära studentlägenheter.
I ”Strykjärnet” visas två permanentutställningar, EWK:s teckningar och ”Arbetets museum”.
Efter en god lunch i samma byggnad fick vi guidning om arbetets villkor under epoken 1930-1980. En pedagogisk och tänkvärd skildring om hur människan har påverkats av olika arbetsställningar och miljö. Ett löpande band med vardagsföremål från den perioden gjorde oss glada då mycket var bekant för oss. Utställningen hade invigts av en gammal dam som varit anställd i just dessa lokaler, då som rullerska vid en vävmaskin.

Nu väntade bussen till nästa mål, Godegårds Porslinsmuseum. På gården har järn framställts sedan urminnes tid ur myrmalm. Louis de Geer, kallad den svenska industrialismens fader, tog hit järnyrkeskunniga valloner, byggde upp stångjärnshammare och masugn, därmed fick järntillverkningen fart. Spik blev sedan en betydande produkt. Johan Abraham Grill, som tjänat stora pengar som delägare av Ostindiska kompaniet, önskade sig en ståndsmässig gård. Han köpte Godegård 1775 och byggde flera hus som än i dag är i gott skick då hela gården är förklarat som byggnadsminne. Porslinsmuseet är inrymt i två av husen. Vår guide berättade kunnigt om Ostindiska kompaniets färder från Göteborg till Cadiz vidare runt Afrika mot Kanton och hem igen, en resa på två år. Familjen Grill hade mycket porslin i sitt hem vilket har bevarats och nu påbyggts och blivit en enastående samling av porslin från 1700 talet till nutid.
{gallery}bildspel/norrkoping09/godegard{/gallery}
Besöket på Godegårds Säteri avslutades med ett besök i köksflygeln med sina 2 våningar och som är alltigenom original från 1700-talet. Här ser man den verklighet som gällde i kök, handkammare, vävkammare, pigrum och husmamsellens rum.
{gallery}bildspel/norrkoping09/godegard/koket{/gallery}
Efter en värmande kopp kaffe och bulle gick resan hem igen.

Programkommittén fick applåder för en alltigenom givande dag, en bildningsresa i dåtid och nutid.

Bussutflykt till Norrtälje, 2009-05-05

Tant Brun, Sigtuna

Tant Brun, Sigtuna
Tant Brun, Sigtuna
Aktiva Seniorer i Köping gjorde en bussresa till Norrtälje den 5/5-09. Vi var 46 deltagare som fick en trevlig dag tillsammans.

I Sigtuna, inne på en idyllisk gård med flera gamla hus, något från 1600-talet, fick vi förmiddagskaffe hos Tant Brun. Bussen tog oss sedan vidare mot Norrtälje. Buskholmarna ute bland de nysådda åkrarna var vita av hagtorn. Det var en kylig dag men ändå vår. 

Pythagoras Industrimuseum var vårt mål.

Här visas hur fabriken såg ut den dag då tillverkningen upphörde på 1960-talet. Den dominerande produkten var tändkulemotorer för båtar, sågverk och traktorer. Kunderna fanns förutom i Sverige, Ryssland, Italien, Mexico, Egypten m.fl. länder. Vid 1910-1930 talet var produktionen i topp. De levererade då ca 300 motorer per år och affärerna gick bra. Man var vid den tiden ca 100 anställda. Diesel- och bensinmotorer tog så småningom över marknaden.

Pythagoras Industrimuseum, Norrtälje
Pythagoras Industrimuseum, Norrtälje
 
Tändkulemotor med generator i ångpannehallen, Pythagoras Industrimuseum, Norrtälje
Tändkulemotor med generator i ångpannehallen, Pythagoras Industrimuseum, Norrtälje
 

Företaget Verkstads AB Pythagaros grundades 1898 och började med att tillverka lås, sedermera utvecklades olika typer av räknemaskiner. Verktygsmaskiner av olika slag tillverkades för egen del och till försäljning. Som kraft till tillverkningen var det först ångkraft som stod till buds men då de var duktiga på tändkulemotorer så gjorde de en stor maskin för att driva generatorn som gav el till de remdrivna maskinerna. För oss Köpingsbor var det roligt att se att Pythagaros hade en” Köpingssvarv” i maskinparken.

Värmning av tändkula med en blåslampa, Pythagoras Industrimuseum, Norrtälje
Värmning av tändkula med en blåslampa, Pythagoras Industrimuseum, Norrtälje
Några entusiaster har på senare år byggt en ”ny” tändkulemotor av reservdelar de hittat i fabriken. För att bearbeta gjutgods mm var de tvungna att återställa samtliga maskiner för att kunna slipa, skava, borra, svarva. På så sätt är maskinerna som sedan länge tystnat återställda. Nu var det bara att lägga på en rem, sa vår duktiga guide. Ett annat uttryck som härrör sig från tändkulemotorn var, ”vi kör när kulan är röd”. Så gjorde också vår guide, värmde kulan till den stora tändkulemotorn i ångpannehallen med en blåslampa och kopplade på oljan, idag rapsolja, och motorn dunkade igång. Rapsolja, fiskolja, smör, ja, all slags olja kan användas till tändkulemotorn.

Kontoret var också intressant att se, med alla gamla kontorsmaskiner och ritarkiv.  Ett stort kassaskåp hade fått stora skador efter att tjuvar svetsat upp det, det skulle annars ha varit mycket vackert. Tjuvarnas byte, kaffekassan.

I vaktmästarbostaden i ett hus på gården, ett rum och kök, visades hur ett hem såg ut på 30-talet. Vaktmästarens dagarbete var vid arborrmaskinen.

Pythagoras är nu ett industrimuseum där det också finns en teknisk experimentavdelning för barn.

Aktiva Seniorer tackade för trevligt industripresentation. 

Lunchen fick vi på ångbåten ”Norrtelje”som låg permanent vid kajen. 

Norrtälje Konstmuseum blev vårt sista besök. ”Room Twisting” var ett tema som några konstnärer försökt att åskådliggöra. Med färgsprakande väggmålningar och trådar spända från golv till tak och trådar i figurativa motiv i ett vägghörn förvandlades rummet. Guiden, fick oss att se mer än vad vi först trodde. Vi tackade för oss och gick mot vår väntande buss.

Chauffören bjöd på kaffe och mazariner innan hemfärden.

Bildspel från utflykten:

{gallery}reportage/norrtelje090505{/gallery}

Aktiva Seniorer Köping på studiebesök i Kolsva, 2009-04-07

Mikael och Linda Wiborg, Kolsva

Mikael och Linda Wiborg, Kolsva
Mikael och Linda Wiborg, Kolsva
Första besöket utmed Herrgårdsallén i Kolsva denna soliga eftermiddag gjordes hos Mikael och Linda Wiborg för att se hur modern lösdrift av mjölkkor går till.

År 1996 brann den gamla ladugården ner och det byggdes nytt. I början var det köttdjur, Chevrolet, men för något år sedan beslutade de att gå över till ekologisk mjölkproduktion. Tjugo kalvar och kvigor samt två tjurar köptes in och den 9 okt 2007 startade mjölkningen med 20 kor. Idag är det 100 kor varav 85 mjölkar. Vi fick se hur korna blev mjölkade av robotar, hur ensilage (konserverat vallfoder som består av gräs eller en kombination av gräs och baljväxter, t.ex. klöver) automatiskt spreds med en multifeedrobot ut till korna varje timme, kvigor och kalvar i sina egna områden och de lösgående korna för sig i ladugården samt annat intressant kring en verksamhet av de här slaget. Äntligen fick vi se hur de stora vita balarna, ”ufoäggen” innehållande ensilage, som brukar ligga överallt på åkrarna, tas om hand av multifeedroboten i en modern ladugård.

Modern lösdrift av mjölkkor
Modern lösdrift av mjölkkor
Kor utfordras med ensilage
Kor utfordras med ensilage
Kvigor och kalvar
Kvigor och kalvar

Mikael och Linda gav oss en intressant inblick i verksamheten som ekologisk mjölkproducent med Arlas Gårdsnummer 88414.

Så var det dags för eftermiddagsfikat och det intogs naturligtvis i det intilliggande Kohlswa Herrgård med anor från 1600-talet. Kaffet var serverat i det f.d. Brukshotellet, tidigare disponentvillan, från 1875, en del av den gamla fina bruksmiljön i Kolsva.

Kohlswa Herrgård, f.d. Brukshotellet
Kohlswa Herrgård, f.d. Brukshotellet

Efter fikat avslutades studiebesöket i Hedströmsdalens arkiv i ”Kvarnen”, där vi togs emot av Wanja Ahlmquist, arkivvärdinna, och Tomas Adolfsson, arkivassistent, och som berättade om och visade oss arkivet.

Wanja Almquist och Tomas Adolfsson, Hedströmsdalens arkiv, Kolsva
Wanja Almquist och Tomas Adolfsson, Hedströmsdalens arkiv, Kolsva
Här finns ett fantastiskt lokalhistoriskt arkiv på bottenvåningen och en brukshistorisk utställning ”Järnådran” en trappa upp i den gamla kvarnen, en slaggstensbyggnad från år 1883. I Hedströmsdalsarkivet kan man finna material från bland annat järnverk, mindre företag, föreningar och privatpersoner. Som exempel på arkivbildare kan nämnas Kohlswa bruk, Karmansbo bruk, Guttsta Bryggeri och, den lite udda föreningen, Kung Orres Jaktklubb.

Vi fick möjlighet att göra några sökningar i det digitala bildarkivet. De flesta arkiven är helt öppna för forskning, men vissa har villkor för tillgängligheten. En fin källa för släkt- och hembygdsforskare således.

Så var besöket i Kolsva slut. Bo Olsson tackade Linda och Mikael samt Wanja och Tomas för utmärkt guidning och överräckte specialtillverkade keramikskålar som tack.

Studiebesök i Köping, 2009-03-03

Veterinär Göran Sjöström - Djurkliniken Köping

Aktiva Seniorer Köping besökte den 3 mars 2009 Djurkliniken Köping och Mintec Paper AB.

Vid djurkliniken tog veterinär Göran Sjöström emot oss. Han berättade att kliniken ligger under Regiondjursjukhuset Strömsholm, som är Europas största djursjukhus.

Veterinär Göran Sjöström - Djurkliniken Köping

Djurkliniken ger hjälp efter tidsbeställning till husdjur som behöver vaccination eller har drabbats av sår eller förgiftningar. Här finns operationsavdelning med röntgenutrustning och ett laboratorium. Göran Sjöström har specialiserat sig på små djur som fåglar, hamstrar mm.

Han arbetar dessutom som veterinär på Parken Zoo i Eskilstuna, där han får behandla betydligt större djur. Hans råd till djurägare är att hålla hunden eller katten i god trim, se till att de får motion. Hålla ett öga på dem när de har diarré så de inte blir uttorkade. Likaså måste ett djur få behandling inom 6 timmar vid sårskada, då infektionsrisken kan vara stor. Vaccination mot olika sjukdomar har blivit allt viktigare nu då gränser mot övriga länder öppnats. Vid vårt besök kom ett telefonsamtal om en sköldpadda som behövde vård, nosen var för lång. Efter operationer har massage, vattengymnastik och rehabilitering visat sig lyckosamma även för djur.

Nästa studiebesök var förlagt till Mintec Paper AB. Vi passerade Ögir mat & musik varför programkommittén hade förlagt eftermiddagskaffet dit. Trettio personer lät sig väl smaka på goda bärpajer och kaffe.

Mikael Ollas  - Mintec Paper AB

Mintec Paper AB, ett företag som bearbetar stora, 2,5 ton, pappersrullar till mindre och mer hanterbara dimensioner till deras kunder. Specialgjorda maskiner skar upp rullar och andra som vek ihop stora ark och packade.

Vissa produkter måste bearbetas i hygienrum, då renlighetskraven var stora för ex. förpackningspapper till livsmedel eller sjukvårdsprodukter. En stor del av produktionen var uppskärning och rullning av golvtäckningspapper. Guide under vårt besök var Mikael Ollas, han berättade att företaget grundades 1986 och att de servar 70 procent av den svenska marknaden.

Aktiva Seniorer Köping - Mintec Paper AB

Programkommittén och v.ordförande tackade vid båda besöken för entusiastiska guidningar och beskrivningar av respektive verksamheter och överlämnade minnesskålar.

Sala silverguva och Aguélimuseet, 2008-10-28

Silvergruvan är i dag en väl utvecklad besöksgruva, som med sin historiska bakgrund är en stor sevärdhet. Silver var mycket viktigt som myntmetall, vilket fick Gustav Vasa att satsa på en exploatering i Sala, där förekomsten var känd. Det var en stor verksamhet som sattes i drift. Förutom malm och trä krävdes mekanisk energi för att driva pumpar och hissar, vilket skedde med vattenkraft. Vatten leddes i kanaler ända från Dalälven till skovelhjul, som levererade 36 hästkrafter.

Läs Mer